Sökresultat

Vår katt börjar växa till sig. Hennes vikt är nu uppe i 2,4 kg, hon är 30 cm från skulderblad till svansrot, och har en stolt svans på 23 cm. Ursäkta, vad? Från nos till svansspets? Well, inte den här katten. Tips på hur man får henne att stå still mer än 5 sekunder i taget mottages med tacksamhet! Vidare visar hon tydliga tonårs-tendenser (till exempel upprepning av samma ofog om och om igen - med en blick som säger så tydligt att hon vet att hon inte får, och bara just därför...), och i morse hittade jag en tappad mjölktand. Kort sagt, idag är hon fem månader gammal Denna lilla fem månsnurr gamla krabat hade extra upputsning igår inför den stora dagen. Öron-tvätt, klo-tvätt samt hela-Dimma-tvätt. Öron-tvätten gick som vanligt bra. Av någon anledning älskar den här katten när man håller på med hennes öron. Vi hällde lite rengöringsvätska i öronen (med den underbara påskriften "häll i och låt katten skaka"), torkade med en rengöringsservett, och gick efter med en tops med rengöringsvätska i alla vinklar och vrår. Mycket nöjd matte, mycket nöjd katt. Klo-tvätt? Jo då, sphynxar saknar hår runt klorna, som vanligtvis håller rent åt katten. Sphynxen får en rödbrun avlagring runt basen av klon, och den behöver den hjälp att få bort. Rengöringsservetter brukar gå bra om man jobbar lite. Tips! Vi brukar börja med att stryka lite mandelolja på klobasen, och låta verka ett tag. Efter det brukar det vara lättare att få bort det. Och så var det bad. Aleppotvål och mjuk skrubbvante. När katten var intvålad sköljde vi henne med duschen. Vanligtvis gillar hon det, men igår grät hon högljutt. Kanske fick vi inte bort exakt all tvål, men hon var i behov av att sitta i famnen, och jag blev gladeligen alldeles blöt. Frottering, värmedyna och stora, gosiga filten följde. (Till katten, inte till mig.) Efter det var skönt att bara hänga med husse och matte ett tag, nedbäddad och nöjd med tillvaron. Precis när jag skrivit färdigt vaknar Dimma ute i vardagsrummet. Hon piper olyckligt tills hon lyckas lokalisera mig. Då måste det gosas, och efter en kort sväng kommer hon tillbaka och hoppar upp i mitt knä. Jag är tacksam varje dag att jag får ha den här lilla torskfilén i mitt liv.

Hon har varit här en månad nu. En månad! Det känns som om det var förra veckan vi hämtade henne. Seriöst, på tisdag fyller den här lilla filuren fyra månader. Ofattbart. Svårt för oss att se, men jo, vår lilla sphynx växer. Vi köpte henne en fluffig "puff" att krypa in i när hon kom. Jättemysigt, tänkte vi. Otänkbart, meddelade hon. Vi försökte lyfta i henne, men hon hoppade ur så fort tårna nuddade botten. Envist spjärnade hon emot, vecka efter vecka. Vi bestämde oss för att ställa den i förrådet. Kanske ville ett par kompisar ha den till sina katter? Men innan vi hann så långt försvann Dimma. Hon var bara borta, vi letade i hela lägenheten. Vi skulle just börja leta på lite mer kreativa ställen, när vi möttes av det här... Dimma kostade oss ärligt talat ganska mycket pengar, men ibland är hon billig. Som när hon hoppade upp på lådan med målarsaker, lyckades buckla in locket, och massakrerade husses mårdhårspenslar. Det är bara att vara tacksam för minde busstreck som saboterade stickningar, någon som med tänder och klor "dödar" ens stortå på natten och ja, förhoppningsfullt hennes enda bad i toaletten. Men... Fyra månader. Åtta månader kattunge kvar. Jag tror hon kommer hinna med sin beskärda del av ofog. Vad tror du? I andra nyheter har jag lagt till en ny sida på hemsidan, mest i underhållningssyfte. Jag har börjat dokumentera diverse smeknamn som den lilla ängeln får av oss. Du hittar den i menyn på hemsidan, eller här: Kärt barn...

Idag har vi badat vår sphynx Dimma. Outtröttligt. Vi tyckte vi ha fått så bra resultat av mandelolja på tvättlapp, och vi tyckte hon hade lite bruna skuggor i det vita. Så vi tog med oss katt, tvättlappar och mandelolja in i badrummet och satte igång. Hon var smutsigare än jag trodde. Men vi oljade, torkade bort överflödet, och katten var trots allt ganska nöjd. Ungefär fem minuter senare går jag in i badrummet. Dimma kommer sladdande utanför och kastar sig in innan jag hunnit stänga. "Matte, vänta!" Ok. Jag släpper in henne och stänger dörren. Dimma pressar nosen mot dörrspringan. "Matte, jag vill gå ut!" Japp. Öppnar dörren och släpper ut henne. Precis när jag ska stänga för andra gången skyndar hon mot dörrspringan. "Vänta, matte, vänta! Jag vill följa med in!" Jag släpper in katten, stänger och låser dörren. Lyfter upp toalettlocket. Jag tittar bort för en halv sekund, och hör ett plaskande bakom mig. Det ligger en katt i toaletten. Den här gången tar vi fram tvålen uppfödaren skickade med. Aleppotvål . Jag tvålar in hela katten, och öser sedan vatten med lite olja över henne så hon blir ren. Och jisses så ren hon blir! Hon gillar fortfarande inte att stå i baljan, men står gärna bredvid, och är lugn och avslappnad när jag tvålar in henne. Hon verkar tycka det är mysigt när jag häller vattnet på henne, så vi ska nog göra en bad-katt av det här. Efteråt sveper vi in henne i en stor handduk, och torkar noga. I soffan väntar värmedynan, och en mysig filt. Vi sätter ned henne; först slickar hon sig noga, men sen lägger hon sig ner och njuter. Synnerligen ren. Aleppotvål - en av många beskrivningar finns här En tvål som är otroligt mångsidig, definitivt inte bara till husdjur. Kanske något för dig? Finns att köpa i många former och olika styrka på nätet, annars på de flesta apotek, tex: Apotea , Apoteket Hjärtat , Apoteket (och flera andra ställen). Kom ihåg att välja den styrka som passar just dig och dina behov! Aleppotvål är inte ett skyddat varumärke; se till att kontrollera innehåll innan du handlar på andra ställen. Olivolja, lagerbärsolja, vatten och ett salt för förtvålning ska ingå - inget annat.

Igår gav vi Dimma hennes första bad. Eller ja... För att slippa fylla hela badkaret har vi en liten balja åt henne - i alla fall till att börja med. Vi hällde upp en halv decimeter vatten (lite varmare än ljummet) i badbaljan, och hällde i lite mandelolja. Sen tog vi katten (hellre lite nyvaken än full fart) och ställde ned henne i baljan. Naturligtvis hoppade hon ut direkt och skakade på tassarna i avsmak. Dimma 1 - badbaljan 0. Men hon stod kvar och tittade nyfiket... Dimma 1 - badbaljan 1? Troligtvis var det oljebubblorna som flöt omkring på vattnet som fångade hennes uppmärksamhet. Hon vispade lite med tassen i vattnet då och då, och vågade till och med ställa ned båda framtassarna en kort stund. Dimma 1 - badbaljan 2! Vi tyckte att hon (Dimma, inte badbaljan) var alldeles tillräckligt modig och duktig, så hon behövde inte gå tillbaka i baljan. Jag tog en tvättlapp och doppade i vattnet, och tvättade henne med den. Inga problem. Hon var inte så smutsig, men tvätten var mest för att vänja henne. Sen lindade vi in henne i en handduk, torkade noga, och gnuggade lite extra för att hon skulle bli varm igen. Jag tyckte att hon hade känts lite torr tidigare, så jag tog en tvättlapp med lite mandelolja på och masserade in den på ryggen på henne. Sen tittade jag på tvättlappen. Jaha, är det SÅ man gör när man tvättar en sphynx! På soffan väntade lite extra mys. Under hennes älsklingsfilt hade vi lagt en värmedyna som gjorde sovplatsen extra varm och skön. Där kröp hon ner, och vi bäddade in henne. Fem minuter senare sov hon som en stock. På det hela taget verkade hon nöjd med sitt bad, även om hon inte precis behövde ett bad, men övning ger färdighet. Om inte annat behöver vi lära oss hur man badar en sphynx. Och när hon vaknade en stund senare var hon (hyfsat) ren, varm, och mjuk. Ja - som Askungens bal; alldeles... alldeles underbar!

Vår lilla katt är faktiskt döpt till Dimma, vi hade andra idéer, men när vi såg henne var det ingen tvekan. Hon var en Dimma. Dock får hon ju stå ut med diverse smeknamn; till exempel sötnos, lilla bus, snurpan, gumman, terrorist, gullegos... Det är ju så. De får många namn. Det bästa hittills är när husse just har sopat golvet runt kattlådan, och Dimma hoppar ut ur lådan i ett moln av kattsand. Han tittar uppgivet på henne och säger: "Men hörru du din lilla torskfilé." Jag insåg att jag inte presenterat Dimma med hennes fulla namn; hon heter SE* Homemade Wrinkles Dimma . Hon kommer (uppenbarligen) från uppfödningen Homemade Wrinkles , en uppfödning jag verkligen kan rekommendera. Vi har alltid känt oss trygga med valet vi gjorde - att hämta vår nya livskamrat därifrån. Där finns gott om kunskap, erfarenhet, ansvarstagande och kärlek. Tack för att ni gav oss möjligheten att få ett liv med Dimma! Hälsa gärna på hos Homemade Wrinkles: https://homemadewrinkles.com/ @homemadewrinkles

Äta, leka, sova. Upprepa. Bekant? Alla som haft kattunge känner igen det. Vår fröken äter bra för sin ålder och aktivitetsgrad, råa köttprodukter ett par gånger dagligen ¹ , samt spannmålsfritt torrfoder ² med mycket kött, mindre grönsaker och definitivt inget socker. Och motion får hon, jag lovar! Visste ni att kattungar kan galoppera? Och jagar allt, inklusive sin egen skugga. Energiförbränning i 120%. Som sagt, kattunge. Och varande kattunge så somnar hon plötsligt som ett utblåst ljus. Hon hinner dock alltid ta sig till ett tryggt ställe först - det vill säga bredvid oss. Och sen sover hon, och jag har aldrig sett något liknande. Jag bifogar några bilder nedan så ni får se själva... Japp, helt bedårande. ❤️ ¹ ² Dimma äter nu råfodret (blötmat) Mush för kattungar , och torrmaten Brit Care för kattungar .

"Klappa mig sa jag!" Jag hinner precis sätta mig vid datorn när ett klagande, förnärmat jamande hörs. Dimma har somnat sött bredvid mig i soffan, bara för att vakna och inse att hon är ensam . Oacceptabelt. Hon springer in till mig, stirrar anklagande på mig och jamar tills jag lyfter upp henne och sätter henne i mitt knä. Där sitter hon nu och blir klappad, och jag kör pekfingervalsen med en hand. Använder jag båda händerna - och slutar klappa - jamar hon surt och ger mig en blick värdig en panter. Välkommen till ett liv med en kattunge. Eller kanske, till ett liv med en sphynx... Framtiden får utvisa. Men det var ju inte alls det jag skulle säga. Jag skulle prata om det här: Det är en studsboll, med den charmiga egenheten att byta håll när den studsar. Dimma älskar den. Hon har för tillfället 11 stycken, leker intensivt, och tappar bort dem. Efter grundligt letande brukar vi ha som mest 6 - 7 stycken lokaliserade i taget. Jag tror de här bollarna kommer med inbyggd osynlighetsmantel. Dimma har dock två sätt att leka. Antingen kastar man bollen, hon jagar den, fångar den, och fortsätter dribbla omkring i största koncentration. Men så har hon förmågan som många sliter för att lära sina djur - hon apporterar. Man kastar bollen, hon jagar efter, plockar upp bollen i munnen, och återvänder. Där släpper hon bollen vid ens fötter och tittar förväntansfullt på en. Så då kastar man iväg bollen igen, och hon hämtar igen. Vi kan lätt hålla på i 20 minuter med det här... Information : Från och med i kväll/natt (30/4 -25) kommer sidan byta adress. Den nya adressen kommer vara www.sphynxdimma.se . Denna adress kommer även vara sökbar på Google. I övrigt är det inte så mycket praktiska förändringar. Välkommen imorgon till exakt samma sida, bara på annan adress! Studsbollarna finns på de flesta djuraffärer, tex här: Zooplus , ZOO.se

Det är overkligt, fantastiskt, underbart. Äntligen. Hon springer raskt tre varv runt lägenheten, för att sedan hoppa upp i min famn och somna. Hemmavan på mindre än en timme. Jag tar med henne till sängen där vi vilar ihop. Jag går upp före henne, och efter en stund hörs en kattunge jama övergivet. Jag går tillbaka till sängen där hon står och ger mig en förebrående blick. Ge sig av bara sådär! Sen gosar vi järnet. Svårt att säga vem som är nöjdast... "Lämna ej den kattunge som sover" Sakta sjunker det in. En ny era har börjat i mitt liv. Dimma-eran.

Hur är det möjligt att öppna sitt hjärta så totalt för någon man bara träffat en gång?

Dimma, 10 veckor gammal. Två veckor kvar. De senaste två veckorna har susat iväg med saker att förbereda, men de två som är kvar känns oändliga. Jag längtar så. Och är lite nervös, det erkänner jag. För matskålar och klätterträd och leksaker är ju egentligen helt irrelevant. Det viktiga är förtroende och kärlek, och båda är saker som man måste visa sig värdig. Tror jag att jag kan visa mig värdig Dimmas förtroende och kärlek? Naturligtvis. Annars skulle jag inte skaffat en katt. Men jag är nervös ändå, ok? Titta noga, har ni sett en så fantastisk liten krabat? Kattunge men inte en fluffboll. Avsaknaden av lång päls stör mig inte alls nu, jag vet hur persiko-len hon är. Det finns faktiskt inget egenvärde i päls - det är ju individen som är viktig. (Tårna, kolla tårna!) Russin-pannan, Yoda-öronen och ödlesvansen... Det är inte nödvändigtvis nackdelar. Titta en gång till. (Och titta på ögonen. Vackra blå ögon som ser dig.) Hade du frågat mig för ett halvår sen så hade jag fnyst föraktfullt. Fördomsfullt. I avsaknad av fakta. (Glöm inte den bedårande svarta nosen.) Vi är styrda av yta, utseende. De de facto icke-nakna nakenkatterna avvisas innan de får en chans, för de ser inte ut som alla andra. Och päls eller inte, spelar det roll? Vi är alla individer, oavsett utseende. Titta noga på fotona igen. Det du ser är inte en konstig nakenkatt. Det är Dimma.